jagbehoverenkanga

Idealet var att kvinnors kroppar skulle likna ett timglas. När man väl var insnörd i korsetten var det svårt att röra sig eftersom man inte kunde gå som vanligt. Det var många som svimmade och fick ont i magen på grund av att korsetten satt för hårt. Det var även vanligt att man inte kunde gå, stå eller sitta upp med egen kraft efter man använt korsett i flera år eftersom kvinnorna aldrig tränade upp sitt egna skelett.  Värt att kommentera är att det kunde ta en timme att snöra en korsett.

Det här tycker jag personligen är helt sjukt och jag tycker det är förvånande att människorna som levde på den tiden inte förstod att det inte bara skadade sina kroppar utan sina foster om de var gravida. Många missfall var på grund av korsetten. På bilden nedanför kan ni se hur kroppen pressades samman.

Det här idealet får mig att tänka på två olika ideal som fortfarande finns kvar. Ett av de är "lokalt" i det landet och ett är ett globalt problem. Det första idealet är padong kvinnorna som lever i Asien, närmare bestämt flyktingar från Burma som nu bor i nordvästra Thailand. Padong folket är kända för att kvinnorna bär ringar runt sin hals och sina ben. Detta kopplar jag ihop med korsetten därför att om kvinnorna skulle ta av sig sina ringar runt till exempel halsen så skulle de inte kunna bära upp sitt egna huvud och därmed dö. Samma sak gäller kvinnorna som bar korsett på 1700-talet som inte kunde stå, sitta eller gå utan den, just för att de inte tränat upp sitt skelett.

Det andra idealet som jag skulle säga är ett globalt problem är dagens syn på kroppar. Det var längesedan det var så som det är idag: okej att se ut som man gör. Men har samhället egentligen accepterat att det är okej? Adelsdamernas kroppsideal var att se ut som ett timglas. Idag är bland annat dagens modehus, modetidningar och klädaffärer som formar vår syn på kroppar. Främst hos tjejer. Om du tänker efter är inte många klädaffärer som har skyltdockor i "normalstorlek". Det finns forskare som räknat ut vad vissa klädaffärers skyltdockors BMI skulle vara och det är på tok för låga siffror om det skulle vara en riktig människa. Så låga siffror att dockan inte skulle kunna få mens för hon skulle vara för smal. Dagens ideal kanske inte är att kroppen ska se ut som ett timglas men att vi ska väldigt smala. Att modetidningar retuscherar bilder mycket är ingen hemlighet längre och jag tror att det ger en del tjejer och killar känslan att "du är inte fin som du är, du måste lägga dig under kniven och ändra på dig!" för att bli accepterad.

Vad ger det oss unga för syn på hur vi ska se utegentligen? Personligen så har jag själv känt och fortfarande ibland känner att jag måste bli smalare än vad jag är just på grund av dagens skönhetsideal. Ska det verkligen behöva vara så? Ska jag behöva sluta äta för bli accepterad om jag vill jobba på en modetidning i framtiden? Ska mina vänner behöva sluta äta för att deras kroppar inte duger åt modehusens sjuka kroppsideal. Det är inte okej!